Belysningsguiden
Lär dig grunderna
Watt är måttenhet för strålkastarens effektförbrukning och har ingen koppling till lux- eller lumenvärden. Ett högt Watt-tal är alltså inget bevis på bra ljusutbyte utan endast ett mått på effektförbrukningen.
Halogen
Halogen har en kort livstid i jämförelse med led och xenon (cirka 500 timmar vid normala förhållanden). Kostnaden per enhet är betydligt lägre än xenon och led. Högre strömförbrukning och mindre ljusutsläpp jämfört med led- och xenonlampor.
Xenon
Xenon/hid (high intensity discharge) har längre livslängd än halogenlampor och är mer effektiva eftersom de förbrukar mindre ström (livstid upp till 6000 timmar). Xenonlampan kallas ibland även för gasurladdningslampa. Xenonljus alstras av en ljusbåge i en glaskolv fylld med xenongas och ger ett mycket kraftigt ljus. Att tända ljusbågen kräver 25 000 volt, men därefter förbrukar xenonlampan endast 35 watt. Trots det ger den cirka 2,5 gånger mer ljus än en 100 watts halogenlampa. Xenonlampans ljus har en färg som ligger mellan halogenljus och dagsljus/LED-ljus och ersätts mer och mer med LED-teknik.
LED (Lysdioder)
Fördelarna med LED-belysning är många – till skillnad mot främst halogen men även xenon, har LED-belysning en mycket lång livstid och är okänslig för vibrationer. Led har även låg strömförbrukning och kort upptändningstid. Led kan idag användas i alla ljusfunktioner på ett fordon. Led har också en låg effektförbrukning, man får ut mycket ljus i förhållande till tillförd effekt. Viktigt är dock att man har en inbyggd temperaturstyrning på LED och elektronik så att de inte blir överhettade. En överhettad LED tappar ljuseffekt och livslängden förkortas.
Laser
En ny teknik som skapar ett extremt skarpt ljus som oftast effektivt på längden.
Lumen (ljusflöde, LM)
Lumen är ett utav de vanligaste måtten som används för att jämföra ljusstyrkan på olika enheter. Lumen mäter ljusflödet från en ljuskälla totalt i alla riktningar. Lumenvärdet påverkas inte av reflektorns yta eller av formen på ljuskäglan.
LUX (illuminans, lx)
LUX är enheten för illuminansen, hur mycket en yta belyses. 1 lux = 1 lm/m2.
LUX anger ljusstyrkan vid en specifik punkt. Tex. 1 LUX på 705 meter.
Kelvin är enheten för färgtemperatur. Vitt är inte bara vitt. Färgtemperaturen avgör hur det mänskliga ögat uppfattar vitt. Ju lägre färgtemperatur som en lampa avger, desto gulare kommer ljuset att verka och tvärtom.
En hög färgtemperatur ger vad som kallas för ett kallt ljus där det vita framträder mycket skarpt och passar bra där arbete ska utföras, även på vägar. Lampornas färgtemperatur är skräddarsydda efter vad som är optimalt för varje lampa. Ett högre tal innebär inte automatiskt en bättre lampa. Färgtemperaturen varierar för vilket ändamål belysningen är till för. Dagsljus ligger runt 5500–6500K, en halogenlampa har ca. 3200K och en standard xenonlampa cirka 4300–4600K. Det optimala är att ha en färgtemperatur på ljuset som ligger så nära dagsljus som möjligt, det är vilsammare för ögat och färgåtergivningen blir korrekt. Om färgtemperaturen blir för hög och närmar sig 7000K blir ljuset blåare för att sedan gå över mot violett.
FLOOD/FJÄRR – Är en bred ljusbild.
Ljusbilden på ett extraljus styrs av utformningen på reflektor eller glas, flood/fjärr ger en ljusbild av samma karaktär som det vanliga helljuset men längre och bredare, pencil/spot ger en lång och smal ljusbild.
PENCIL/SPOT – Är en fokuserad, lång och smal ljusbild.
Pencilbeamstrålkastare har som namnet antyder en mycket lång och väldigt smal ljusbild. De uppfyller vanligtvis inte kraven i ECE-reglementet och går därför inte att få E-godkända och är i och med detta inte tillåtna att använda på väg.
COMBO/KOMBO – Är en kombinerad ljusbild med inslag utav både pencil och flood.
Ger en ljusbild med samma karaktär som vanligt helljus, men med större bredd och längre räckvidd. Fjärrljus är den vanligaste typen av extraljus och passar dig som färdas på omväxlande typer av vägar.
All belysning till bilen inklusive extraljus måste sedan 1/1 2005 vara EU-godkända.
Har du en bil som är äldre än 1/1 2005 kan man hävda att extraljusen monterats innan dess, reglerna gäller inte retroaktivt. Men det är upp till var och en hur man förhåller sig till bestämmelserna.
E-märkningen gäller både armatur med ljuskälla samt kringutrustning, allt ska vara e-märkt som helhet. E-märkningen anger ett godkänt ljus samt vad det är godkänt som. Att en lampa är E-godkänd gör inte att kan använda den till vad som helst. En felaktig kombination är olaglig. Till exempel: En E-märkt sidomarkeringslampa kan inte användas som ett främre positionsljus, där får enbart en E-märkt godkänd positionsljuslampa användas.
E-märkningen intygar alltså att belysningen är anpassad för rätt ändamål. Tex. kan de mest extrema extraljusen inte vara godkända på grund av att de har passerat gränsen för vad som är rimligt. Ljuset kan vara oerhört skarpt och råkar man blicka in i en sådan på för nära håll finns risk för ögonskador. Det är därför lampor med den här räckvidden inte är E-märkta, det vill säga inte godkända. Även om de ändå säljs och används.
Ej E-märkta lampor får enligt lag inte användas i trafik. I praktiken är det dock sällan trafikpolisen har några synpunkter på E-märkningen eftersom vi i Sverige inte räknar referenstal och kan ha hur många extraljus vi vill.
ECE R3 Reflexer
ECE R4 Nummerskyltsbelysning
ECE R6 Blinkers fram, bak och på sidorna
ECE R7 Positions-, bak-, broms- och breddmarkeringslyktor
ECE R19 Dimstrålkastare
ECE R23 Backljus
ECE R38 Dimbakljus
ECE R65 Varningsljus
ECE R77 Parkeringsljus fram och bak
ECE R87 Varselljus
ECE R91 Sidomarkeringsljus
ECE R98 Xenon-strålkastare (extraljus)
ECE R112 Halogen och LED-strålkastare (extraljus)
Ja det kan man. Här är några exempel.
R1-S1 Bakljus och Broms i en lampa
2a Blinkers
AR Backljus
F Dimmljus
L Nummerskyltsbelysning
Sen är det fler tilläggssiffror men huvudfunktionen utläser du i Bokstav/siffer- kombinationen.
Referenstal är ett värde som finns till alla E-märkta helljus och extraljus. Enligt ECE-bestämmelser får det samlade referenstalet på helljus och extraljus inte överstiga 100 på ett fordon.
Referenstal finns tryckt i glaset på alla godkända lampor. Det är också ett bra indikationsvärde på hur mycket ljus man får ur en lampa. Desto högre värde, desto mer ljus och starkare belysning. Värdet är blandning av flera mätvärden. Till exempel: styrka, räckvidd och hur långt lampan lyser i förhållande till bredden.
IP-skyddsklassen anger hur motståndskraftig produkten är. Detta är en internationell skyddsgrad och specificerar vilket skydd produkten har mot inträngande av fasta eller flytande främmande ämnen. Till exempel: damm eller vatten. Nedan följer en förklaring på de olika IP-klasserna.
Första siffran (skydd mot strömförande delar):
5 = Dammskyddad
6 = Dammtät
Andra siffran (skydd mot vatten):
5 = Skyddad mot spolande vatten från munstycke.
6 = Skyddad mot kraftig överspolning av vatten.
7 = Kan nedsänkas tillfälligt i vatten utan att ta skada.
8 = Lämpad för långvarig nedsänkning i vatten.
9(K) = Lämpad för långvarig nedsänkning i vatten.
Exempel: IP66 –dammtät och skyddad mot kraftig överspolning av vatten.
Candela är den enhet som beskriver ljusstyrkan från en ljuskälla och som sänds ut i en bestämd riktning. Med hjälp av detta kan man sedan ljus tekniskt beräkna hur mycket ljus som kommer att nå en önskad yta, dvs. hur många lux som kommer fram. Candela fungerar också som enhet för ljustätheten, dvs. ljushetsintrycket som en belyst yta orsakar i det mänskliga ögat. Historiskt sett motsvarar 1 candela ljusstyrkan från ett stearinljus med 25 mm.
Om du kör i 100 km/h avverkar du 28 meter per sekund. I den farten får du 3 sekunder extra på dig att reagera för varje 100 meter du förlänger sikten. I dessa sammanhang är tre sekunder mycket lång tid.
I dagens moderna bilar är det vanligt med olika typer av sensorer för till exempel parkeringshjälp, farthållningssystem och auto-broms. Kontrollera innan montering var de sitter så att extraljusen inte stör dessa.
Enligt den EU-förordning som finns ska bilar utrustade med xenon i halvljus vara utrustade med en automatisk nivåreglering i lamphuset samt högtrycksspolning. Bilar som har original xenon har denna utrustning. Denna typ av utrustning går att eftermontera. Xenonljus i dimljus är otillåtet enligt svensk bilprovning.
Det går inte att svara på om det stör eller inte, på grund av att alla bilar reagerar olika på typer av belysning. Detta beror bland annat på fordonets elsystem och ”renheten” i fordonets el. Det enda som gäller är att prova. Se till att alla kopplingar är bra gjorda och att lampan är ordentligt jordad.